Naturliga slåtter- och betesmarker är närsbesläktade grässvålsmarker, som lätt kan överföras i varandra, slåttermarken blir betesmark eller vice versa. Detta skedde också ofta i självhushållets odlingslandskap. Ängen på fastmark kallades förr hårdvallsäng. Idag benämner vi den oftast löväng. Ängen på fuktig- blöt mark kallas sidvallsäng. (Denna ängstyp behandlas inte här.)
Viktiga gemensamma egenskaper för äng och hage är bl.a. att båda består av kulturskapad gräsmark som inte plöjts med plog, gödslats med konstgödsel, blockbrutits eller dikats ut (alla dessa faktorer skiljer ängen och hagen från åkern).
| ÄNG | HAGE | |
|---|---|---|
| FUNKTION | vinterfoder, hö, löv, efterbete | sommarfoder, bete |
| ÅLDER | ca 2000 år (sidvallsäng), ca 1000 år (hårdvallsäng, löväng) | 6000 år |
| LÄGE | inäga ( ibland utmark) | utmark (ibland inäga) |
| MARKFÖRHÅLLANDEN | sällan svedjad, brunjord (ibland podsol) | oftast svedjad, podsol (ibland brunjord) |
| TRÄD- OCH BUSKSKIKT | glest, (ädel-)lövträd | mycket glest, löv- och barrträd |
| DOMINERANDE ARTER | ask, lind, ek, hassel, björk, vildapel | björk, en, (ek) |
| FÄLTSKIKT | ängsarter och hedarter slåttertåliga +/- beteskänsliga | hedarter (ängsarter) beteståliga |
| SKÖRD | slåtter juli/aug bete aug-okt löv aug | bete maj-okt (löv aug) |
| GÖDSELPÅVERKAN | liten, bete aug-okt, gödselkokor slås sönder | stor, bete maj-okt, gödselkokor slås ej sönder |
| TRAMPPÅVERKAN | liten, aug-okt | stor, maj-okt |
| BETESPÅVERKAN | liten, aug-okt | stor, maj-okt |
Källa: Svenska Naturskyddsföreningen, Fakta 28 Juni 1999